När jag var sex eller sju år gammal fick jag en blå vinylsingel av mina föräldrar. Ja, fick och fick förresten… Jag tog den nog bara ur deras skivsamling och betraktade den som min. Jag minns faktiskt inte. Men jag minns tydligt är att låten på skivans framsida var ”Drömmen om Elin” och att artisten var Tommy Körberg. Nu så här i efterhand kan jag konstatera att den där skivan nog blev starten på en livslång kärlek. Nej, inte till Tommy Körberg utan till musiken.
I mars 1976 utökade jag min skivsamling med min första egna skiva, köpt för egna veckopengar. 33 kronor och femtio öre närmare bestämt. Det var Kiss fjärde platta ”Destroyer”. På den tiden var det så långt man kunde komma från både Tommy Körberg och ”Drömmen om Elin”.
– – –Jag minns fortfarande det där pojkrummet på Knösövägen i Lyckeby och min första…
Läs fortsättningen på Stefans krönika här.