Det skulle bli en sån där fantastisk ”Fanny och Alexander-jul”. Hela släkten på plats, dignande julbord och alla skulle tindra ikapp med juleljusen och julgranen.
Det började med att min sons svärfar kräktes mitt i julmiddagen precis som i Ingmar Bergsmans långfilm när morbror Carl söp ner sig. Min son sa att svärfadern nog inte tålde snaps. Vi ställde undan snapsen och bäddade ner honom och den fantastiska ”Fanny och Alexander-julen” kunde fortsätta.
Läs hela Annas krönika här.