Förebilden Ebba

Hon ses som en kontroversiell, envis partyprinsessa och skandal efter skandal lyfts fram i media. Nu senast ett husköp där människor använder hennes lagliga rätt att skaffa ett boende till sig och sina barn till att skapa politiska drev. Varför? För att hon är en ung kvinna med åsikter såklart. Jag har skrivit om Ebba Busch förut och det kan nog bli fler texter om hur snedvriden mediabilden om Ebba är.

Jag bryr mig ganska lite om det som andra kallar skandaler men som allt som oftast handlar om den mänskliga faktorn. Men det är inte det som gör Ebba till en förebild, att hon är mänsklig. Det som gör henne till en förebild är att hon ställer sig upp efter varje drev och fortsätter framåt.

Det är relativt nytt för svensk politik med unga kvinnor som inte faller inom normen. Som visar sina mänskliga sidor utan att backa. Att våga sig på att offentligt erkänna att man har ett privatliv utanför
politiken och inte är en robot är rätt ovanligt. Många kvinnor (och män också för den delen) verkar se jämställdhet som att målet skulle vara att kliva in i någon gammalmodig manlig mall där jobbet är överordnat och där familjelivet tystas ner som något som ”någon annan” tar hand om. Hur många gånger har man inte fått frågan ”hur ska du klara av att kombinera jobbet med familjelivet?” och lika snabbt svarat, ”jag har en partner där hemma som stöttar mig väldigt mycket och tar stort ansvar för barnen”. Det är så man mår illa när orden ramlar ur munnen på en. Hur många gånger behöver en man svara på den frågan och varför ska en kvinna behöva hitta bortförklaringar för att söka tyngre uppdrag?

Samma uppmärksamhet som ges till Ebbas privata affärer hade knappast getts en man. En enstaka nyhet absolut men dramaturgin efter hade varit helt annorlunda. För en man hade vi konstaterat att det fanns en moralisk aspekt i det hela men att han haft lagen på sin sida och därmed är det punkt. Men för en kvinna måste allting multipliceras med 3. Media som jagar, gräver i ens privatliv och hittar på nya vinklar som inte har med saken
att göra. Vi har sett många kvinnor i politiken ge upp för mindre.

Jag menar att Ebba Busch är en historisk förebild för kvinnor i Sverige. Oavsett vad man tycker om hennes politiska åsikter så borde vi (framförallt vi kvinnor) hylla henne istället för att häckla henne. Kanske inte för kvinnor i min och Ebbas ålders skull men för våra döttrars skull. Ebbas historiska avstamp började när hon höggravid blev vald till partiledare och efter det har hon fått kämpa rätt hårt för att armbåga sig fram utan att göra avkall på sina rättigheter. Allt hon gör målas upp som en skandal och när hon köper ett fallfärdigt hus till överpris för att det ligger nära barnens pappas hus och därmed möjliggör en trygg uppväxt för barnen så stöter hon på mothugg direkt av folk som vill trycka till henne. Jag minns hur jag sa högt för mig själv när hushärvan tog fart; Ge dig inte! Ingen man hade backat ur en sådan rättsprocess och vi behöver se fler kvinnor stå upp för sig själva. Jag vill att mina barnbarn ska kunna prata om viktiga kvinnliga förebilder som stått på sig.

Vi kan inte nog så ofta påminna oss om hur mycket svårare det är för kvinnor att ta sig fram än män men och jag säger inte att lösningen är att ge kvinnor fördelar (för vi vet nog alla att kvotering och positiv särbehandling bara är ett sätt för män att ta fasta vid att kvinnan skulle vara det svagare könet och därför behöver kvoteras in för att ha en chans). Jag säger bara att det får vara nog nån gång. Låt kvinnan andas också.

 

För att komma till webbtidningsversionen tryck här.