Hörrni föräldrar. Ja för all del även du som inte är förälder. Måste vi sticka den tangentburna kniven i ryggen på varandra hela tiden med våra krav om att människan ska efterleva perfektionism?
Jag tänker framförallt nu senast på Ebba Busch Thor och hennes inlägg på Instagram som fått ta emot kritik (kanske är det old news nu men hur som helst). En avståndsbild på hennes 2-åring i overall
liggandes på marken med texten: ”Jag har valt att kalla detta foto: Stark vilja på parkering – scener ur en tvåårings liv”. Man ska då gärna tycka och tydligen även skriva hånfulla krönikor om att denna partiledare ”gör sig rolig på sitt barns bekostnad”. Hennes barn (vars ansikte förövrigt inte går att urskilja på bilden) som på en millisekund outas över nätet och dess näthatande troll. Analysen av rätt eller fel kan börja.
Var det fel? Hemskt för barnet? Blixtsnabbt börjar man fundera igenom sina tusentals inlägg på sociala medier. Vi har förvisso valt att inte publicera namn eller ansiktsbild på våra barn i några medier men nog fasen har jag väl ”gjort mig rolig på mina barns bekostnad” genom åren (om det nu är så det kallas). Är det inte bara sådant man gör ibland? Inte nödvändigtvis för att få feedback utan helt enkelt bara för att vi älskar våra barn hejdlöst och vissa saker kan vi bara inte låta bli att dela med oss av. När gråten av skratt från en vardagssituation knappas ned för att låta andra ta del av de livsnyfikna barnens fadäser. Eller när gråten av frustrationen i en specifik situation knappas ned bara av den enkla anledningen att som förälder få skriva av sig eller söka råd.
Ja, man bör självklart tänka både två och tre gånger innan man publicerar saker om andra och framförallt barn, men vi måste sluta gå runt och se varandra som onda nätvarelser. Vem är jag att döma vad
andra människor väljer att publicera ur sitt privatliv? Jag kan bara tala för mina egna val och det, kan jag lova, har inte heller varit smärtfritt. Älskar jag inte mina barn för att jag INTE publicerar dem på Facebook? Det kommer alltid finnas folk som är av en annan åsikt än ens egen och som inte drar sig för att uttrycka dem. Framförallt om ditt föräldraskap.
Kanske ville Ebba Busch Thor efter en strid med en trotsig 2-åring, helt enkelt bara visa upp en vardag som inte är den perfekta babybilden med nyinköpta rosor hashtag så-söta-när-de-sover. Kanske ville hon även visa något vi alla småbarnsföräldrar kan relatera till. Frustrationen. Nätet öppnar upp för fördomar, kritik och hat och
självklart gör vi ett val varje gång vi trycker på publicera-knappen. Men sen måste ansvaret lämnas över till läsaren att förvalta. Det är liksom det som är hela stommen i ett öppet samhälle. Respekt för varandra.
Se tidningsversionen här.