Pengar pengar pengar… Jag funderar mycket på det här med arbete och pengar. Jag menar, hur många därute är det som faktiskt verkligen trivs med sitt jobb, eller som överhuvudtaget har ett jobb?!
Namn: Micke ”Kakan” Persson
Familj: Min fru Emma och tre flickor: Frida, Felicia, Ammalie
Arbete:
Heltidsmusiker/
Driver företaget Svenska Nöjen
Bor: Ronneby
Favoritplats: På scen (med publik som lyssnar och bryr sig)
Bästa boken: Munken som sålde sin Ferrari skriven av
Robin Sharma
När jag läser om utförsäkrade människor, arbetslösheten, konkurser mm så känner jag att jag liksom skulle vilja göra något åt det, jag är ju själv så väldigt lyckligt lottad. Frågan är: Är det bara slumpen och en stor portion tur att just jag har lyckats?
Jag bestämde mig ganska tidigt i livet att kämpa för att kunna få leva mitt arbetsliv med något som jag verkligen tycker om.
- – - Två problem uppstod då med en gång. Det första var att jag ville jobba som musiker och det andra var att med min uppfostran hitta ett sätt att just kämpa med näbbar och klor för att nå dit. Min uppfostran består nämligen väldigt mycket av att ”vända andra kinden till” och ”behandla andra som du själv vill bli behandlad”.
Hur mycket är det då värt att kämpa och kämpa för att till slut nå sitt mål och vid målsnöret upptäcka att man kan leva på de pengar som snurrar in? Det blir oftast inte mycket över i kassan när man har betalat alla räkningar i slutet på månaden men man har lyckats och bara det är ju en seger.
Har man lyckats när man inte tjänar en massa pengar?
- – - Det här tycker jag är intressant. Alla vet att när det inte finns några pengar så överlever vi ändå på något lustigt sätt (jag har själv suttit där). Bröd och vatten är det väldigt få som måste leva på hur dåligt det än ser ut i ekonomin. Det som händer däremot är att sinnet och sättet att se saker och ting på blir väldigt negativt och jag anser att det är just här problemet sitter.
Jag kom till ett vägskäl där jag började tänka om helt i min kamp om att ”lyckas”. Mina mål i livet blev snabbt ombytta, jag bytte ut målet pengar mot kvalité, framgångsrik mot trivsel och att bli rockstar mot att njuta av det jag har.
- – - Det jag trivs med bäst är att jag tänker på att varenda dag är en resa, jag vet inte vem som sa det först men ”Det är inte målet som är viktigast, det är resan dit!”
- – - Kan man på något sätt hitta denna känsla och lägga all energi på de mål man har satt upp och inte bry sig så mycket om allt negativt runt omkring så upptäcker man ganska snabbt att man automatiskt blir gladare, roligare och definitivt mera framgångsrik.
Motgångar får man så det räcker och blir över. Det får vi alla men jag känner idag att jag väljer vilka motgångar jag ska bry mig om. Ta som exempel att jag precis har läst en artikel om någon som har blivit utförsäkrad eller arbetslös, i nästa ögonblick läser jag våldtäkt, rån, misshandel osv. Jag tror inte att det är helt okej att varje dag mata hjärnan med den bistra verkligheten! Jag tror snarare på att man ska lägga undan en dag eller två i veckan till att tänka på hur just jag har det och sedan jämföra det med verkligheten. Då som först tror jag att man faktiskt också kan göra något åt saken.
Själv var jag en mycket känslig person som inte kunde ta mycket till motgångar för bara 10 år sedan. Motgångar idag som att jag inte fick filmrollen som Cornelis, att jag inte kom med i melodifestivalen i år eller att det inte blev något skivkontrakt står sig rätt slätt till att tänka på våldtäkt, rån, misshandel, arbetslöshet mm.
- – - Betalningen kommer inte alltid i pengar, det behöver det inte göra i ett arbete som man älskar, man kan säga att man lever samtidigt som man jobbar. Har du tänkt så någon gång? Att verkligen leva samtidigt som man jobbar!
- – - Jag vill också säga att när jag skriver jobba så är det inte riktat till bara de som har ett arbete utan snarare kanske mera åt de som jobbar för att få ett arbete.
- – - Jag sitter just nu och skriver ner mina tankar som kommer att publiceras i en tidning. Ingen betalning men vilken underbar sak att få göra! Jag sitter i Radio Blekinge och spelar Cornelis utan betalning men vilken underbar dag det var! Jag åkte runt med Frida och spelade (Dunka mig gul & blå) i princip gratis och träffade den ena kändisen efter den andra men jisses vilka minnen! Osv osv…
Tänk på att det är faktiskt bara du själv som mer eller mindre styr hur mycket räkningar du ska ha i slutet på månaden. Det är bara du som kan veta vad du själv innerst inne vill göra med dina år här på jorden. Tänk på det. Och skulle min text av någon anledning vara en start på nya funderingar så skulle det naturligtvis vara den största betalningen som man kan få för ett jobb.
Sköt om er så hörs vi därute i verkligheten…
Micke ”Kakan” Persson






