Åker längs Borgmästarefjärden och njuter av Karlskronas närhet till havet. Februarisolen gör ett tappert försök att lysa upp tillvaron och påminner om de ljusare tiderna som är på gång. Tänker på hur jag egentligen hamnade just här i ”staun”. Ödet var ett telefonsamtal på den tiden då det inte ens fanns mobiltelefoner.
Namn: Jan Lennartsson
Familj: Marie, William och Valdemar
Sysselsättning:
Kreativ chef på Lennandia
Bor: Hästö
Favoritdryck: Rökig whisky, gärna lite tyngre röda viner
Favoritplats: Uttorp, Sturkö
Favoritintresse: Arkitektur och inredning
Jag gick i nian på högstadiet i Hässleholm och hade två särskilda intressen: journalistik och bilar – kanske gick de att förena? I Karlskrona fanns motortidningen Bilsport. Jag tänkte att där kunde man kanske få en praktikplats. Som gammal skoltidningsredaktör borde man ju ha vissa förutsättningar.
- – - Jag prövade lyckan och greppade telefonluren.
- – - I växeln svarade Stig L Sjöberg själv, och visst, jag var varmt välkommen till Karlskrona. Praktikplatsen gav frilans- och sommarjobb och senare även en fast anställning som reporter och redaktör på Förlags AB Albinsson & Sjöberg. Eller ”Förlaget” som det brukar kallas av alla oss som har anknytningar till tidningshuset.
- – - Bilsport kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta, men det var inte tidningen som fick mig att stanna kvar i Blekinge. Det var kärleken. Jag var ute med grabbarna en måndagskväll och där på Stadshotellets dansgolv (låter lite som en klassiker) träffade jag Marie. Sen startade jag reklambyrån Lennandia tillsammans med min kompanjon Kent och Karlskrona blev utgångspunkten för fortsättningen på resan.
- – - En resa som har varit både spännande och föränderlig.
Karlskrona har ibland målats ut som en stad där förändringar inte gör sig besvär. Och visst finns det krafter som vill konservera Karlskrona och helst göra allt till ett museum. När diskussionen om det nya hotellet på Gasverkstomten var som mest intensiv fick dessa röster näring. Det blev ingen kreativ diskussion kring själva utformningen utan istället en entonig, negativ attityd till tanken på att bygga ett hotell just där.
- – - Men generellt sett så tycker jag att Karlskronaborna är öppna för – ja, nästan längtar efter – förändringar. Kanske var det satsningen på TelecomCity med etableringen av Europolitan (numera Telenor) och Blekinge Tekniska Högskola som blev startskottet för det nya moderna Karlskrona.
- – - När man möter människor i vardagen så brukar många säga att attityden till Karlskrona har blivit mycket mer positiv. Ofta hör man att det är kul att det händer så mycket saker.
Personligen hoppas jag verkligen att det blir något av alla stolta planer på att bygga och göra Pottholmen till en riktig pärla med en mix av bostäder, kontor, bibliotek, affärer och mysiga matställen. Här kan man bygga både högt och lågt, men framför allt våga satsa på ny och spännande arkitektur. Det får inte bara vara byggnader som är utformade som pastischer. Låt gärna platsen och historien inspirera, men staden måste likt trädet få nya årsringar. Tänk om vi kunde attrahera duktiga arkitekter och skapa byggnader som blir ett besöksmål i sig själv. Tänk Stumholmen – fast fräckare och mycket modernare.
- – - Snart är oljecisternerna ett minne blott och då öppnar sig en fantastisk möjlighet att skapa en vacker entré till Karlskrona. Den chansen får vi inte missa.
Senaste tiden har det diskuterats en hel del om sammanslagningar och större regioner. Ska Blekinge vända sig mot Skåne eller Växjö/Kalmar? Nyckelorden verkar vara att tänka större. Men först kanske man borde sopa rent på hemmaplan.
- – - Vi har en Länsstyrelse som successivt får mindre medel, ett Landsting som inte klarar av att hantera sina medel och ett Region Blekinge som växer sig allt större utan att vara direktvalt av folket. Varför inte slå ihop hela klabbet och fixa ett riktigt slagkraftigt instrument som kan utveckla Blekinge? Kora sedan landshövdingen Gunvor Engström till Blekinges president så kommer det att hända saker, var så säker.
Jan Lennartsson
Foto: Matz Arnström






